Hong Kong DVD release 2015-04-10

Text below in Swedish 2015-05-31

Denna film har blivit senaste årets största asiatiska filmsnackis, i alla fall i väst och kanske beror det på att filmen är en kriminalthriller och
ett BLODBAD. Koji Yakusho, den fantastiska japanska superskådisen, gör en hypnotisk rollgestaltning som fullständigt nerdekad och
mano-depressiv ex-snut i jakt på sin Freakdotter. Koji gör en Harvey Keitel (Abel Ferrara's Bad Lieutenant).

Är filmen dålig då? Nej, inte alls, den är underhållande men allt blodsplatter gör att man mot slutet av filmen börjar undra om den är avsedd
att vara en kriminal-komedi ? Koji vandrar runt i filmen i en vit kostym som blir allt mer nerstänkt av blod och inga dör så lätt, trots upprepade
knivhugg och X antal skott i sig. En gammal Monty Python sketch börjar dyka upp i huvudet mot slutet, vilket är bra om detta är en komedi
men kanske inte annars. Jag tycker inte att filmen lever upp till all Hype. Västerländska kritiker har nästan slagit knut på sig själva i att
ösa lovord över denna film "Disturbing, depressive and desperate" "Sad" etc.
Men, om man ser filmen som en Bisarr Kriminalkomedi så funkar den bättre.

Det räcker inte med ett Blodbad längre för mig, det måste finnas något mer, en kufisk infallsvinkel á la Miike eller konstnärlighet á la Park.
Regissören Nakashima är inte någon Park Chan-wook direkt. Han gjorde ju succéfilmen Confessions som jag inte var särskilt förtjust i (den
kändes slickad mainstream och tom för mig, läs mer om Confessions 2010 på Japansidan) och det är ngt i denna film som fattas också.

För att uttrycka det bildligt: Känns som om regissören med denna film sökt lämna vattenkammad mainstream facket för att ist. få hänga med
det coolare Miike och Sono gänget, men man blir inte bara kufiskt egna som dem hur som helst, dem har psychotron-film genen i sig.
Men, det hindrar inte att The World of Kanako ändå är underhållande utan att vara exceptionell på något vis, och då mest genom den alltid
fenomenale Koji Yakusho i huvudrollen. Vilken skådis. Jag lärde mig att älska honom i alla de Kiyoshi Kurosawa filmer han varit med i.

Filmen börjar intensivt och bygger upp förväntningarna när ex-snuten Akikazu Fujishima (Koji) får ett samtal från ex-frun. Han jobbar som
väktare och medicinerar mot mano-depression och schizofreni, han har ett förskräckligt temperament och har inte sett sin dotter på åratal.
"Håll käften Bitch" eller "Jag skall döda dig" är några av Akikazu's populäraste ordval. Ex-frun berättar att dottern Kanako (Nana Komatsu)
försvunnit hemifrån och ber honom om hjälp. De hittar tunga droger på hennes rum och istället för att anmäla till polisen, osäkra på vad hon
dragits in i, så börjar Akikazu sin egen utredning och han börjar med hennes skolkamrater, vem har försett henne med drogerna.

Spåren leder förstås mot yakuzan och snart börjar han att förstå att lilla oskyldiga Nanako är genomrutten, ett monster. Här finns extremt
våld (varning för en yakuzaavrättning, yuck) och korrumperade poliser. Kriminalpolisen Asai (Satoshi Tsumabuki) överser Akikazu's
jakt på dottern i den undre världen med ett ständigt slipprigt leende under det att han suger på godisklubbor.
Filmen bygger upp stora förväntningar efter en fascinerande start, men börjar trampa vatten under den andra halvan pga ett bristfälligt manus
även om Koji kämpar för att hålla intensiteten vid liv. Jag retar mig på Hypen, men varför klaga, filmen är ändå klart underhållande.
Filmen är baserad på en succéroman av Akio Fukamachi.

anamorfisk widescreen, japanskt tal 5.1 eller 2.0 med engelsk text, trailer och bildgalleri



Back to japan Film Page 1