Hong Kong DVD release 2015-04-10
Text below in Swedish 2015-05-31
Denna film har blivit senaste årets största asiatiska
filmsnackis, i alla fall i väst och kanske beror det på att filmen
är en kriminalthriller och
ett BLODBAD. Koji Yakusho, den
fantastiska japanska superskådisen, gör en hypnotisk rollgestaltning
som fullständigt nerdekad och
mano-depressiv ex-snut i jakt på sin Freakdotter. Koji gör en Harvey
Keitel (Abel Ferrara's Bad Lieutenant).
Är filmen dålig då? Nej, inte alls, den är underhållande
men allt blodsplatter gör att man mot slutet av filmen börjar undra
om den är avsedd
att vara en kriminal-komedi ? Koji vandrar runt i filmen i en vit kostym som
blir allt mer nerstänkt av blod och inga dör så lätt, trots
upprepade
knivhugg och X antal skott i sig. En gammal Monty Python sketch börjar
dyka upp i huvudet mot slutet, vilket är bra om detta är en komedi
men kanske inte annars. Jag tycker inte att filmen lever upp till all
Hype. Västerländska kritiker har nästan slagit knut
på sig själva i att
ösa lovord över denna film "Disturbing, depressive and desperate"
"Sad" etc.
Men, om man ser filmen som en Bisarr Kriminalkomedi så funkar den bättre.
Det räcker inte med ett Blodbad längre för mig,
det måste finnas något mer, en kufisk infallsvinkel á la
Miike eller konstnärlighet á la Park.
Regissören Nakashima är inte någon Park Chan-wook direkt. Han
gjorde ju succéfilmen Confessions som jag inte var särskilt förtjust
i (den
kändes slickad mainstream och tom för mig, läs mer om Confessions
2010 på Japansidan) och det är ngt i denna film som fattas också.
För att uttrycka det bildligt: Känns som om regissören med denna
film sökt lämna vattenkammad mainstream facket för att ist. få
hänga med
det coolare Miike och Sono gänget, men man blir inte bara kufiskt egna
som dem hur som helst, dem har psychotron-film genen i sig.
Men, det hindrar inte att The World of Kanako ändå är underhållande
utan att vara exceptionell på något vis, och då mest genom
den alltid
fenomenale Koji Yakusho i huvudrollen. Vilken skådis. Jag lärde mig
att älska honom i alla de Kiyoshi Kurosawa filmer han varit med i.
Filmen börjar intensivt och bygger upp förväntningarna när
ex-snuten Akikazu Fujishima (Koji) får ett samtal från ex-frun.
Han jobbar som
väktare och medicinerar mot mano-depression och schizofreni, han har ett
förskräckligt temperament och har inte sett sin dotter på åratal.
"Håll käften Bitch" eller "Jag skall döda dig"
är några av Akikazu's populäraste ordval. Ex-frun berättar
att dottern Kanako (Nana Komatsu)
försvunnit hemifrån och ber honom om hjälp. De hittar tunga
droger på hennes rum och istället för att anmäla till polisen,
osäkra på vad hon
dragits in i, så börjar Akikazu sin egen utredning och han börjar
med hennes skolkamrater, vem har försett henne med drogerna.
Spåren leder förstås mot yakuzan och snart
börjar han att förstå att lilla oskyldiga Nanako är genomrutten,
ett monster. Här finns extremt
våld (varning för en yakuzaavrättning, yuck) och korrumperade
poliser. Kriminalpolisen Asai (Satoshi Tsumabuki) överser Akikazu's
jakt på dottern i den undre världen med ett ständigt slipprigt
leende under det att han suger på godisklubbor.
Filmen bygger upp stora förväntningar efter en fascinerande start,
men börjar trampa vatten under den andra halvan pga ett bristfälligt
manus
även om Koji kämpar för att hålla intensiteten vid liv.
Jag retar mig på Hypen, men varför klaga, filmen är ändå
klart underhållande.
Filmen är baserad på en succéroman av Akio Fukamachi.
anamorfisk widescreen, japanskt tal 5.1 eller 2.0 med engelsk text, trailer
och bildgalleri
Back to japan Film Page 1