Den här filmen irriterar mig alldeles enormt ...... fast på ett positivt sätt. En mycket originell spansk thriller som är konstruerad
kring idéen om vad som händer när en man reser någon timme bakåt i tiden och ju mer jag försöker bena upp skeendena ju
mer hopplöst intrasslad i en hjärnlabyrint blir jag. Ja, det är vid ett sådant här tillfälle man önskar att generna gjort en lämpad
för ett medlemsskap i Mensa, och det är jag ju inte tyvärr. En diet som under årtionden bestått av kufisk psychotronfilm har
gått så hårt åt mina fåtal återstående hjärnceller att jag inte klarar av att bena upp detta, som en slö guppy trutar jag med munnen
och utstöter - hööööööh? under det att jag sömnlöst vrider mig i sängens ihoptrasslade lakan.

Eller går det att bena upp överhuvudtaget, kanske har Nacho Vigalondo skapat ett omöjligt skeende (bortsett från att tidsresor
inte är möjliga än) med en loop utan början eller slut? Varning! En mindfuck utlovas.
Det finns gott om extramaterial till filmen men jag saknar en professor i abstrakt teknisk fysik eller ngt liknande som förklarar, med
förutsättningen att tidsresor vore möjliga då förstås (och detta utesluts inte av vissa fysiker som spekulerar om maskhål i tiden, om
parallella universa och om tiden i en loop), händelserna i filmen för oss på ett populärvetenskapligt sätt.

Ett medelålders par, Héctor (Karra Elejalde) och Clara (Candela Fernández) har just flyttat in i ett stort hus på landet när Héctor
får ett samtal från någon som tyst lägger på luren. Sen lyfter han en kikare och ser något som skymtar i skogen utanför, en kvinna
som skymtar fram. Nyfiken går han ut till kvinnan och blir attackerad av en saxman med ett blodigt bandage (fodralbilden).
Sårad flyr han i skogen och kommer fram till en stor tom byggnad med blippande utrustning, ngt sorts vetenskapligt center, där han
får kontakt med en man (Nacho Vigalondo) som hjälper honom undan saxmannen och sänder honom en timme bakåt i tiden.
Ja, mannen med det blodiga bandaget och saxen är just den ni tror .........

Är detta en historia utan början eller slut, eller har vi ett oändligt antal skeenden i olika ögonblick av tiden ? Vigalondo har kommit
på en smart idé och har sen byggt en hel film i kammar-thriller stil kring denna där endast 4 olika skådisar agerar. Visst, handlingen
är lite krystad och huvudpersonens handlande verkar rejält ologiskt, men även detta kan ju förklaras om det är så att det är en pre-
destinerad loop som spelas upp. Den klurigaste film jag sett på länge, originell och samtidigt irriterande men man minns den länge
och Karra Elejalde spelar rollen som Héctor med stor pondus

widescreen 1.85:1 spanskt tal 5.1 eller 2.0 med engelsk text (eller en engelsk dub). Extramaterial: Making of Timecrimes ca 44 min
(2008, som mer är som en Behind the Scenes då inga intervjuer förekommer här), intervjuer med cast och crew (10 min, spanska
med engelsk textning), Make Up featurette, 7:35 De La Mañana - Short Film by Nacho Vigalondo (7-8 min, black & white, cool
film om påtvingat musicalnummer på morgoncafé, originell även dennna så vigalondo verkar vara en man att kolla upp i framtiden),
Timecrimes internet featurettes (32 min, ett udda internetprojekt som verkar ha blivit en egen historia), photo gallery och teaser

Back