Joe Sarnos uppföljare till erotiska mästerverket
Inga. Inga Dahlmans (vackra Marie Liljedahl) pojkvän har dragit iväg
på utlandsjobb och lämnat henne på ett
sjavigt lägenhetshotell i Stockholm, där hon ansätts av bordellmamman
Lissi Alandh. Hon får jobb som sekreterare åt äldre författaren
Stig och inleder ett för-
hållande med denne. Sen möter hon rockmusikern Rolf (spelad av
Tages Tommy Blom) och Greta (Inger Sundh) som berättar att hon är
Stigs dotter och att de
har ett incestuöst förhållande. Liljedahl, som bara var 17
år när hon debuterade i Inga, hade även gjort Eugenie av Jesus
Franco när hon blott 18 år gammal drog
sig tillbaka från branschen efter denna film. Hennes skönhet och
närvaro formligen glöder genom filmduken och Sarno uppger att hon
var hans mest sensationella
upptäckt och att hon kunde ha blivit en stor världsstjärna.
Fullscreen 4:3, 2.0. Även musiken är sensationell, skönt flummiga
och mycket vackra Ingas Theme och She's My Kind of Girl av
det då nykomponerade låt-
skrivarparet Björn Ulvaeus & Benny Andersson (följer med som
fin musikvideo). Extra vidare är en dokumentär "Story of Inga"
med intervjuer med Marie Liljedahl
(idag 50 något), med Joe och Peggy Sarno. Producenten Beckers minnen
"Memoirs of Inga". Infohäfte om Sarnos filmer. Numrerad kopia
(pressad i 20 000 ex).
En något mer vågad alternativversion av filmen (med body doubles)
samt ganska sensationellt:
The Indelicate Balance, ett
nyupptäckt svenskt familjedrama från 1969 med bl a en ung Kim Anderzon
- R.I.P. Kim. Svenskt tal med engelsk text.
Ödesmättat, hyfsat välspelat med incest-tema. Karin (Kim Anderzon)
och maken, konstnären Harald (Jim Steffe) återvänder till
modern, Lenas (Ittla Frodi, m.bra)
gård, där han återupptar ett incestuöst kärleksförhållande
med modern. Chockade och frustrerade Karin tröstar sig med lesbisk sex
med Harald syster Ingrid (Ulla
Danielsson). En risig råkopia, men en mycket intressant raritet. Även
ett något ovidkommande kommentatorspår av Peggy Sarno (som uppenbarligen
aldrig sett filmen)
men hänvisar till Strindberg och säger upplysande till amerikanska
tittare att incest är ett helt accepterat fenomen i Sverige och Norge
(!). WTF?
Joe Sarno (en amerikansk veteran som lär
ha gjort flera hundra filmer) gjorde några av sina bästa filmer
i Sverige, bl a: Inga (från 1967 med vackra balett-dansösen
Marie Liljedahl), Inga 2/Någon att älska (1969), Young Playthings
(1972 med Christina Lindberg, Kärleksön (1977), men även ren
hardcore som Fäbodjäntan och
Deep Throat 2