HK DVD edition
Text below in Swedish:
Jag måste ha missat denna spökhistoriesamling när
den kom 2008, men jag är och har alltid varit mycket förtjust i thailändska
horrorfilmer av spökmodell, och thailändarna själva älskar
kusliga filmer om the spiritual world. Tyvärr så försvann som
bekant
de engelska subsen från de thailändska dvdutgåvorna så
att man var tvungen att vänta på ev. utgåvor i flera år
från t.ex USA,
Europa eller som i detta fall från Hong Kong, vilket gjort att nyare thailändsk
film fallit under min radar.
Särskilt mycket har jag tyckt om de skickliga genre-regissörerna Parkpoom
Wongpoom och Banjong Pisanthanakun, som gjorde
de finfina filmerna Shutter och Alone, och
de bidrar här med kompisar och dito horrorälskare på båda
Phobia samlingarna.
Den första filmen består av 4 berättelser på mellan 24
och 30 minuter i speltid,
och jag börjar med slutet, den 4e och sista filmen och för mig antologins huvudnummer (bara beroende på enda scen)
The Last Fright - Regi: Parkpoom Wongpoom (30 min)
Åsikterna om den här går isär, vissa gillar
den inte och andra -som jag- blir imponerade. Visst, handlingen är onekligen
mycket krystad
och man anar att PW har börjat med en viss scen i huvudet och sen mödosamt
byggt upp en handling kring den.
Men den scenen gjorde å andra sidan ett så starkt visuellt intryck
att jag inte får den ut ur huvudet, kusligt och oroande i all sin enkelhet
och då jag inte heller kan glömma slutscenen i Shutter, antar jag
att det här finns en alldeles speciell visuell begåvning att skrämmas.
Ja, scenen syns och avslöjas i filmens trailer, dålig
stil, och kan jag avslöja har att göra med en död i vita
lindor invirad mellanöstern-
prinsessa, en nervös thailändsk flygvärdinna och kraftig lufttermik
vid flygplansstart. Den scenen kommer förr eller senare att
dyka upp i en av mina mer oönskade drömmar, jag känner det på
mig. Skräckfilmsregissörerna där uppe i skallens drömkontor
snickrar
säkert på någon snärtig kortfilm att oväntat slänga
in någon natt när de tycker jag haft det för lugnt och skönt
med nattsömnen.
När jag ser vissa visuellt oroande scener på film, som i Suspiria,
i Exorcisten (ja, jag såg den när den gick på bio som en av
mina första barn-
förbjudna filmer, så gammal är jag) och en handfull till, då
gör jag en plötslig tidsresa till när jag var barn och för
första gg såg Margaret Ham-
ilton som häxan i Trollkarlen från Oz, Naked Terror, och känner
de gamla barnkammarrums-skräck känslorna leta sig upp till ytan från
hjärn-
barkens djupast belägna slamlager. Minns ni när man släckte lampan
på pojkrummet och bekanta saker i rummet plötsligt tog formen av
något
annat, något som måste ha passerat in genom en dörr från
en H.P. Lovecraft värld..... Jaså, ni minns inte det, verkligen?
Bara jag?
Nåja, kanske är det bara jag som tycker just denna
scen är så obehaglig, jag har inte sett andra beröras så
av den som jag. Men Credit till
Parkpoom för att kunna komma på något så vrickat. Kanske
har också han sett Margaret Hamilton som barn, som vuxen drömt ngt
läskigt
pga det, halvvaken klottrat ner idén på en pappersservett vid sängkanten
och sen använt sig av den till denna episod i 4 Bia, tack Margaret.
Anm. När jag nämnde scenen för en kompis associerade
denne direkt till slutscenen i Robert Wise Val Lewton producerade "The
Body
Snatcher" från 1945 där en hypernervös och skuldtyngd Boris
Karloff möter sitt öde framförandes en skakig vagn med ett lik
i, och javisst
så kan denna filmklassiker ha inspirerat Wongpoom till scenen.
I extramaterialets Behind the scenes får vi i vart fall kort se hur han
spelade in scenen
Filmen handlar om den sköna flygvärdinnan Pim
(Ploy Cherman Boonyasak) på Golden Star Airlines. En dag kallas
hon till jobbet, till
en exklusiv flygning med en prinsessa från mellanöstern, Sophia (Nada
Lesongan) med bara hon och prinsessan i kabinen. Kort tidigare så
har Pim jobbat på en flygning med prinsessan och hennes partyprins, ett
äktenskap som nu av ngn anledning har kraschat. Men varför ser
prinsessan med ett sådant hat på Pim och varför har de samma
ringar? Omdöme: Bra med en Mycket bra/oroande enskild scen
.........................................................
1. Happiness - Direction: Yongyoot Thongkongtoon (regissören bakom komedisuccéen The Iron Ladies) 26-27 min
En rätt atmosfärisk mobil-SMS-spökhorror som
utspelar sig i ett dystert hyreshus. Ensamma Pin (Ae-Maneerat) får mess
från en kille
som troligen är död, och som blir allt mer aggressiv. Omdöme:
OK
2. Tit For Tat - Direction: Paween Purijitpanya (23-24 min)
Teenage Black Magic horror som är mindre atmosfärisk
än den ovan utan ist. trashigare med snabba klick och mindre bra datoreffekter
- men den har å andra sidan ett bra tempo och är rätt kul. Omdöme:
OK
Mobbade colleeleven Ngid ger igen via en svart magi förbannad bok och hans
6 plågoandar bl.a Diew (Whitawat Singlampong) och
Pink (Apinya Sakulcharoensuk) får se upp
3. In The Middle - Direction: Banjong Pisanthanakun (30 min)
Underhållande spökhorror om 4 killar ute på
en camping-rafting tur. Aye skojar om att om han skulle dö först av
dem så skulle han
återvända och spöka för den av dem som ligger i mitten
på tältet. Nästa dag inträffar en olycka och först
efter flera timmar återvänder
han, kall och blek och de andra börjar att undra över hans hälsoläge.
Kul med filmreferenser. Omdöme: Bra
Anamorfisk widescreen DTS-ES 5.1 eller 5.1 thai tal med engelsk
textning. Extramaterial med engelsk text: Idea and Concept (1:50),
Behind the Scenes (totalt ca 9 min), Deleted Scenes (ca 25 min), Music Video
och Theatrical Trailer (OBS! Titta inte på den innan filmen)