Text below in Swedish:

Den vilda jakten på The Joseonjok

Så kom den då, Na Hong-jin's universellt efterlängtade nya film efter jättesuccéen The Chaser 2008, och man kan
ju förstå att trycket på Na säkert har kännts tungt. Så här fläskar han i rejält och ger oss extra extra av allt och filmen
skenar vilt mellan olika genrer, men både börjar och slutar i fascinerande kriminaldrama.

Låter jag kritisk nu ? Jag menar det inte alls så för The Yellow Sea är, även om inte alls lika bra som The Chaser,
ändå ganska bra, konstant underhållande och överraskande just för att den spretar så skönt och sladdar över genre-
gränserna och även bjuder på (troligen) komiska inslag i så hysteriska våldsscener att de skulle kunna vara ur en gammal
Monty Python sketch. Ja, så måste det vara, Na blinkar till oss och parafraserar olika action-genrer mitt i allt crime-drama.

Filmen berättas i 4 avsnitt: Taxichauffören - Mördaren - Joseonjok - Gula havet och från att ha börjat som ett "vanligt "
crime-drama glider filmen över i en utpräglad chase-thriller av popcornmodell där vår huvudperson jagas av en armé av
såväl poliser som maffiaunderhuggare, ja det är rentav så hollywoodskt att man tycker sig se valfri actionhjälte träbock med
patenterat enfaldig ansiktsmin visa hur väl löptränad han är i den amerikanska blockbuster-versionen, för att sen övergå
i ett slakthus-blodbad där inte bara förskärare och yxor används flitigt utan också..... hundkotor, för att avslutas stillsamt i
både Feel Bad drama och i en (tror jag) hoppfull ending twist.

Varför hundkotor? Jo, koreaner gillar eller gillade att äta hundar och tydligen är den vanan vid gott liv uppe i den kinesisk-
koreanska-regionen Yanbian då skurken Myun och hans mannar fullkomligt frossar i hundmåltider (även om detta inte direkt
understryks i filmen, dvs nämns vid namn då rika Hollywood-producenter med sina raspudlar kanske skulle förfasa sig och
inte betala dyrt för den amerikanska re-maken. Hollywood är ju "woke" och känsligt för sådant icke PK.

Filmen startar i staden Yanji i den kinesiska regionen Yanbian, en del av Kina inkilad vid kusten mellan Nordkorea och det
ovan liggande Ryssland, en region befolkad med 800 000 etniska koreaner kallade joseonjok. En för mig synnerligen okänd
och därför spännande miljö som man gärna sett mer av i filmen. En etnisk minoritet som behandlas nedlåtande av kineserna
och där joseonjok används som ett skällsord (vilket det görs i Seoul också).

Vår huvudperson, taxichauffören Kim Gu-nam (Ha jung-woo) har övergetts av sin fru Hwa-ja som dragit till Seoul för att jobba
men sen inte hört av sig. Gu-nam har åkt på skulden för hennes visum 60 000 yuan och då han ständigt misslyckas att få ihop
till beloppet och istället förlorar på spelhallar, Mah Jong spel, så nappar han på lokale koreanske bossen Myun Jung-hak's
"erbjudande" att mörda en person i Seoul mot att han blir av med skulden och dessutom ges chansen att hitta sin förlupna fru.
Sagt och gjort, Gu-nam smugglas den mödosamma vägen till Sydkorea, han tar sig till Seoul och börjar spaningen efter såväl
sitt offer som sin fru. Men, just när han skall utföra dådet så dyker andra mördare upp och utför gärningen.

Det är nu som blodströmmarna slås på för första gången för att sen aldrig stängas av. Det blir Gu-nam som får skulden och som
jagas av en armé av odugliga batongviftande poliser (á la Keystone Cops, som jagade Charlie Chaplin på 1910-talet) och själv-
krockande polisbilar. Den mördade är vän till gangsterbossen Kim Tae-won som slår på stort för att hitta den eller de som är in-
blandade och nu återinträder snart Myun Jung-hak (Kim Yoon-seok) i handlingen - mannen med köttyxan, och blodet flyter i
floder. Gu-nam är o-ifattagbar och Myun är o-dödbar och den förstnämndes förvandling från hunsad taxichaffis till ostoppbar
mordmaskin och en uppenbarligen specialtränad kommandosoldat är lite förvånande.

Jag läste någonstans på nätet en recension som jämförde den med en mix på Park Chan-wook och Michael Mann, artmovie-crime
och blockbuster-popcorn action, och det stämmer rätt bra. Här finns vackra bilder och ofta från de väldigt ruffiga miljöer där de
illegala immigranterna från norr tvingas leva, vemodigt om de utsatta och maktlösa, Gu-nam's minnesbilder av sin fru och här finns
actionscener i blockbusterstil och blodbadsbilder som når rena Kim Je-woon's "I Saw the Devil" nivåer.
Spretigt alltså men ändå så intensivt att det blir bra.

Jag såg den nordiska Warner Brothers hyrdvd'n som var i 1.85:1 anamorfisk widescreen och 5.1 koreanskt tal med text, no extras

Back to South Korean Film Page