UK 2012 Bluray edition texthäfte

(Nedanstående text skriven 2014-05-06; första gg jag såg filmen var 2009 och nu såg jag om den i maj 2014 i form av Eureuka's Bluray utgåva)

Min och mångas stora personliga favorit Kiyoshi Kurosawa överraskade oss 2008 med ett djupt egensinnigt, tragiskt men roligt och trots allt upplyftande
familjedrama från Den nya istidens Tokyo. Det är vardagligt men ändå en aning surrealistiskt med enstaka stunder av KK's speciella öververklighet och
handlar om hur den ekonomiska krisen slutgiltigt torpederar en familj som (vad jag förstår) redan var satt i gungning av spänningar orsakade av de stela
och traditionellt stöpta mans- och kvinnorollerna i det japanska samhället. Mossiga om familjefaderns status. Det är absurt, sorgligt och väldigt roligt.

Kiyoshi övergav här sin horror eller kriminal-drama bana för en film mer åt Bright Future hållet. Här finns intressanta småepisoder inom historien, som
läraren Kobayashi's chanslöshet att undvika förvandlingen till Mr. Eroto eller den hemska middagen hemma hos Kurosu, episoder som 4 år senare i
hans briljanta teveserie Penance vuxit ut till hela egna berättelser inom ramhistorien (läs mer om Penance under denna film på Japan sida 2).

Men visst finns det även i Tokyo Sonata apokalyptiska stämningar som i många av hans tidigare film (Cure, Charisma, Pulse) - Koji Yakusho är ju med -
även om den inte handlar om ensamhet eller om att de döda inte längre får plats på andra sidan, utan om att de traditionella mans- och kvinnorollerna i
det japanska samhället, inom familj och arbetsliv rasar samman i nutidens ekonomiska verklighet med massiva företagsnedläggningar och med arméer av
arbetslösa och hemlösa på Tokyo's gator.

Filmen gjorde stor succé i Cannes festivalen och vann Un Certain Regard priset och är för mig en av årtusendets allra bästa, ihop med filmer som Iwai's
All About Lily Chou-Chou, Darren Aronofsky's Requiem for a Dream eller Cargo 200, den likaledes mycket egensinniga ryssen Aleksei Balabanov's
brutala och galna men svart roliga ryska 1980-tals-sovjet-drama.

Den thailändska DVD utgåvan

Familjen Sasaki vid bordet: Den stukade familjefadern och störtade patriarken Ryuhei (Teruyuki Kagawa, som sedan återvände i Kurosawa's Penance
från 2012 som perp), modern Megumi (Kyoko Koizumi, även hon återkom 4 år senare i Penance i en av huvudrollerna som modern till offret), den äldre
sonen Takeshi (Yu Koyanagi) och den yngre sonen Kenji (Kai Inowaki)

OBS!Varning! Spoiler kan förekomma nedan

..........................................................................

I filmens början blåser det upp till storm såväl bildligt som verkligt. Medelålders, 46-årige kontorschefen Ryuhei Sasaki (Teruyuki Kagawa) får beskedet att
firman flyttat administrationen till låglönernas Kina och att han får sparken. Aningen koleriske Ryuhei är gift med Megumi (Kyoko Koizumi, bl a prisbelönad
i likaledes egensinnige regissören Toshiaki Toyoda's Hanging Garden från 2005, jag älskar denna fina kvinna) och har 2 barn, vuxne Takashi och 13-årige
Kenji (Kai Inowaki). Han vågar inte, liksom mängder av andra japanska män, berätta för sin fru, rädd att tappa ansiktet och sin patriarkala ställning i familjen
och sällar sig till den stora massan arbetslösa, lämnar hemmet varje morgon propert klädd i kostym och med portfölj. En dag möter han gamle klasskamraten
Kurosu (Kanji Tsuda) på stan. Kurosu är elegant klädd och tar viktiga affärssamtal i mobilen, men när han sitter med Ryuhei och tiden går vågar Ryuhei till
slut försiktigt fråga - "Are you by any chance unemployed, Kurosu?". Ja, så är fallet och han ger Ryuhei flera råd om hur man håller skenet uppe.

Men frågan är hur lurade deras fruar och barn egentligen är av narrspelet?

Minnesvärda är scenen när de båda står i kön på arbetsförmedlingen och Kurosu beklagar sig över att han kommer hem allt tidigare på dagarna .... "Do you
think she know? She stares at me with eyes full of distrust" eller när Ryuhei blir hembjuden till Kurosu på middag, ha, ha, vilken "skön" stämning kring det
matbordet. Suveräna skådisar, även Kurosus fru och dotter Mika i små roller. Fascinerande scen, tjejens ögon är som en svetslåga när hon ser på Ryuhei.
Här finns också historien om Kenji, om hans batalj med sin lärare (stackars) Mr. Eroto och han drömmer om att spela piano och går olovandes till lärarinnan
Ms. Kaneko (Haruka Igawa). Om Takashi som tar jobb i den amerikanska armén och flygs till Irak. Om Megumi, dit tyngdpunkten i berättandet förskjuts allt
efter som, och som till slut också likt sin man vill ha en RESET, en omstart.

Nå! Var är Koji Yakusho då? Ständige Kurosawa favoriten, jodå, han dyker upp, lugn.

....... Förstås, ha, ha och bidrar med lite patenterad Kurosawa'esk apokalyps-feeling som misslyckad inbrottstjuv.

Här finns de där speciella Kurosawa stunderna av gåshudsframkallande öververklighet som när Ryuhei möter Kurosu's dotter Mikas ögon och scenerna med Megumi
ensam i hemmet. Här finns rörande ögonblick som Ryuhei's lättade och kärleksfulla blick på sonen på sjukhuset efter att han flippat ur och Megumi's tröstande ord till
den desperata och olyckliga inbrottstjuven - "du är iaf den enda som kan vara du". En intressant uppgörelse med det japanska samhället och dess stela roller för familje-
och arbetsliv, ett rollspel som faller samman och kollapsar när ekonomin kraschar. Två timmar hypnotism och jag kan medge att jag blev rörd på slutet - Mästerligt!

Bluray utgåvan från brittiska Eureka i deras The Masters of Cinema Series var i widescreen 1.85:1 original aspect ratio, ljud: 2.0 true HD eller DTS-HD 2.0 eller
Dolby Digital 2.0 japanskt tal med engelsk textning. Extramaterial japanskt tal med engelsk textning: Making of documentary 60 min, Q&A Tokyo sept. 2008 12 min,
premiärbilder från sept. 2008 Tokyo 15 min, DVD discussion 8 min och UK HD trailer.
Med denna Bluray utgåva följde det också med en DVD med filmen och en DVD med extramaterialet (som ligger på BR skivan) samt ett texthäfte med essä

Back