Sympathy for Mr. Vengeance (2002)

Korean DVD

widescreen 2.28:1, DTS, 5.1


En formmässigt mästerlig, avskalad och isande nattsvart dramathriller från Sydkoreas (och kanske också världens)
idag mest spännande regissör.
Dövstumme Ryu (Shin Ha-kyun) gör allt för att ordna en njurtransplantation till sin älskade syster, men efter att ha lurats
på såväl sina besparingar som på sin egen njure av organhandlare så är situationen för Ryu desperat. Lösningen blir att
han tillsammans med på den yttersta vänsterkanten politiskt aktiva flickvännen Yeong-mi (Bae Doo-na) kidnappar den
lilla flickan till företagaren Dong-jin (Song Kang-ho) i utpressningssyfte för att komma över pengar.
I mina ögon är denna film inget annat än ett sorgset mästerverk och den bästa filmen 2002. Men - Varning! - den är också
troligen en av de mest omskakande och deprimerande filmer som NÅGONSIN gjorts och med en del extremt störande
scener när Dong-jin tar itu med sin Revenge. En film med kanske den starkaste Anti-våldsverkan jag sett.
Från regissören av den nya sensationen Old Boy och med helt enastående spel av Shin Ha-kyun, Song Kang-ho och
underbara Bae Doo-na, som verkligen visar vidden av sitt skådespeleri här som flickvännen, hon är intensivt levande och
hennes öde känns därför extra fasansfullt. Detta är så långt från onödigt nöjesvåld man kan komma


Till försvar av Sympathy for Mr. Vengeance och den stora svenska kritikerskandalen:

MEN, detta är INTE en film för alla uppenbarligen då den - förstås - slaktades av eliten av kultureliten: De svenska
Filmrecensenterna, ja blott Sverige svenska filmrecensenter har. Jeanette Gentele SvD, Bernt Eklund Expressen och
Karin Linstedt Aftonbladet heter dessa .... "begåvningar" som i sina undermåliga recensioner kallar filmen för bl.a.
"en trött utstuderad våldsorgie" i sina pinsamt förutsägbara och rent rutinmässiga "asiatiskt filmvåldsfixering" vinklingar.
Filmen må vara våldsam men hur man kan kalla den för "trött" är märkligt för någon mindre trött våldsskildring lär man
väl sällan få se. Park visar istället hur social utsatthet, desperation, våld och hämndkänslor urholkar människan och att
våld, verkligt våld, är något ohyggligt och deprimerande.
Slutscenerna och den effektiva användningen av ljudet till eftertexterna (Song Kang-ho's gurglande) måste vara en av
hela filmhistoriens mest outhärdligt deprimerande ögonblick. Filmisk Feel Bad när den är som allra effektivast och efter
att ha sett denna film kommer ingen, garanterat INGEN vilja skada ens en fluga. "Trött våldsorgie" - jo, tjena.

Naturligtvis nämner inte dessa "elit-filmskribenter" med ett ord att filmen unisont hyllats i resten av världen, bl.a. med:
Bästa film Grand Jury Award 2003 Philadelfia Film Festival, bästa film Audience Award 8th Montreal Fantasy
Film Festival,
bästa film och regissör Film Critics Award 3d Pusan Film Festival, Korean Director's Cut Award
bästa regissör 2002 och hyllats som ett mästerverk av många kritiker världen runt.
De nämner inte heller det stora skådespeleriet av t.ex. Song Kang-ho (kanske Sydkoreas störste skådespelare), av
Shin Ha-kyun och av Bae Doo-na. Men det mest pinsamma med våra "stora recensenters" insats är att dem troligen
INTE
(i mars 2004 när jag skrev detta alltså) kände till att Park Chan-wook betraktas som ev inte bara Sydkoreas
utan även som en av världens mest spännande nya regissörer, för hade dem gjort det så hade det garanterat varit ett
annat ljud i skällan från dessa ängsliga och trendkänsliga fårflocks-mentalitets recensenter.
Framtidens omdömen över filmen kommer lyckligtvis att berätta en helt annan historia och man kommer att skratta
gott åt deras rutinmässiga nedsablingar där en regissörs kändisskap bland kultureliten avgör omdömet om en film.

Tillägg i maj 2004: Jaha, Park Chan-wook's nya film Old Boy vann Stora Jurypriset i Cannes, onekligen bra jobbat
av en av svenska filmkritiker utdömd kalkonfilmare och som föranledde SvD's filmrecensent Jeanette Gentele att
vid visningen av Sympathy for Mr. Vengeance (Hämnarens resa) " .... som recensent titta ned och rita blommor i
blocket", verkligen en banbrytande insats för filmrencensions-konsten. Bra jobbat Gentele, verkligen rätt person på
rätt plats, eller .... Ha, ha, ha, vilka pajasar vi har.
Men nu, efter att Park blivit känd så kommer vår svenska fårflock till filmrecensenter garanterat likt Pavlovska
hundar vifta på svansen och överträffa varandra i lovord. Urrrk, fy faan vad dem suger.

Tillägg i November 2015:
Besides Oldboy Park made the fascinating shortfilm NEPAL (Never ending peace and love) in 2003 and one of
his best films. In 2005 he finished his famous and critically acclaimed Revenge trilogy with Sympathy for Lady
Vengeance and in 2006 in a delightfully smaller format the still enjoyable and quirky I'm a Cyborg but that's OK.
Then in 2009 his vampire flick Thirst (which i still haven't seen). In 2011 he was back in Full Force with his
brother-cooperation short film filmed on iPhone experiment, the absolutely Über great artmovie Night Fishing.
And, let's not talk about his Hollywood 2013 film Stoker as i have nothing nice to say.
Question: What will we see in the future from Park ? Great korean indies like in the Night Fishing vein or dull
stinkers produced internationally ?