Nicholas Tse som Ghost, Jr. Nick Cheung som Don Lee

(nedanstående text skriven 2012-09-18)

Dante Lam! Wow! Där satt den för 3e gg i rad, en gloriös kriminalfilms-stänkare i bästa guldera-stil. Dante Lam, mästaren av biljakter i folktäta centrala
affärskvarter i Hong Kong City. Biljakter av modellen den oväntade och geniala. Hong Kong Crime Noir med dömd hopplös romantik, sorg, skuldkänslor
och ruffigt blodbad. Ja, vad skall jag egentligen säga om Dante Lam's re-animation av kriminal-thrillern som jag inte redan sagt tidigare ? Så, jag bifogar
här nedan vad jag sagt tidigare om Lams filmer:

.......................................................................................................................
(ur texten om filmen The Beast Stalker)
"Jag älskar Hong Kong film och då kanske särskilt dess kriminalfilmer, Guldtidens oftast hyperkinetiska sådana, med Ringo Lam och John Woo's stiliserade
Bullet Ballet Gun Play i spetsen och sedan Johnnie To's lekfulla (och nästan) artmovieartade variationer på temat. Men från Guldtiden fanns ju också, om än
hyperkinetiska, mer skitigt ruffiga kriminalfilmer som t.ex Long Arm of the Law och Men in the Gutter, och duon Dante Lam och Jack Ng återskapar Guldtids-
filmens glans med en fet SMÄLL i solar plexus, där satt den!
The Beast Stalker är en extremt snygg och välgjord kriminal-thriller med en imponerande inledande actionsekvens, och Lam/Ng har modet att spela in
både Beast Stalker och uppföljaren Fire of Conscience On Location centralt på Hong Kongs folk- och trafikfyllda gator, vilket blir mycket effektivt när förvånade
människor packade som sillar på trottoarerna undrar vad som händer. Only in HK antar jag, i Hollywoodfilmen skulle man aldrig våga riskera att bli stämd på
hundratals miljoner dollar av pengagiriga åskådare som råkat få en knuff och bär på falsk stödkrage.
(anm. Läs gärna mer om Lam's uppenbara förebild - absoluta kriminalfilmsmästerverket Long Arm of the Law på Hong Kong klassiker sidan)."

(ur texten om filmen Fire of Conscience)
"Likt The Beast Stalker är Fire of Conscience läckert och fräckt inspelad On Location på Hong Kong's folktäta gator ......... Om det är någon film från Hong Kong
filmens guldtid som man känner att Dante Lam återanknyter till, t.ex med jakt på folkfyllda gator och i sin realistiska stil, så är det inte vare sig John Woo's hyper-
stiliserade overkliga stil eller Ringo Lam's något mörkare, utan Johnny Mak's skitigt ruffiga mästerverk Long Arm of the Law (läs absolut mer om denna på Hong
Kong Klassiker sidan)." - Herregud! Stjäl, böna eller be för att komma över ett ex av denna kriminalfilmsklassiker
.......................................................................................................................

Som ni ser återkommer jag hela tiden till filmen Long Arm of the Law (1984) och även så i The Stool Pigeon, då juvelrånet, jultiden och slutjakt i trånga slumkvarter
är direkt plockat ur detta mästerverk. Behöver jag säga att ingen..... INGEN i alla recensioner världen runt nämner denna uppenbara inspiration. Varför ? Tja, antar
att ingen i väst helt enkelt känner till denna film. Det är inget annat än tragiskt att alla västerländska filmälskare så snöat in på John Woo's Gun Play Bullet Ballet skola,
en stil som kalkerats till leda och numera ren barnslighet av inkompetenta Hollywoodfilmare sen dess och lett till en filmisk återvändsgränd, att man missat skimrande
pärlor ur en annan mer realistisk och ruffigare skola.

The Stool Pigeon

Javisst det finns vissa brister i filmen som t.ex några halvdant utvecklade sub-plots kring Nick Cheung som rör till det och gott kunde ha skippats. Eller annars utökats
för klarhet, för nu blir passagerna kring iof sig eminente Liu Kai Chi's tjallare/luffare och Miao Pu's Cher bara rätt förvirrande. Man kunde gott ha koncentrerat sig på
det magnetiska paret Nicholas Tse och Kwai Lun-mei eller såg man inte att man hade guld som skimrade framför sig?
Inte bara Liu Kai Chi i sin biroll, Cheung och Tse är lysande i filmen, Nicholas Tse vann rättvist en Hong Kong Oscar (Film Award) för rollen, utan också, vilket till
min stora förvåning sällan nämnts kring filmens mottagande, den mandarintalande taiwanesiska aktrisen Kwai Lun-mei är MAGNETISK i rollen som gangster bitch.
Vad är det för fel på världen som inte reagerar på en rollinsats som denna ? Har filmskribenter så zombiefierats ? WTF ?

Kwai Lun-mei - she's fucking fantastic as the gangster girl

Hon är hypnotisk och det går inte att ta blicken från henne ..... går fucking INTE och en skandal att hon inte fick en Award för rollen. Vilket ansikte! Vilken karisma!
Tydligen har Kwai tidigare mest spelat väna unga kvinnor i Taiwan-draman, men det här är något annat, något helt annat. Jag kan inte minnas att jag sett något liknande i
Gangster Bitch-facket sen Gloria Grahame i Fritz Langs The Big Heat. Måtte nu denna begåvade aktris få fortsätta med tunga dramatiska roller. Lam/Ng säger i extrat
att hon verkligen överträffade alla deras förväntningar och fyllde ut rollen som tydligen var ganska tunnt skissad, och gjorde den till sin

Filmens höjdpunkt - biljakten, kort men genial

Kwai är med i filmens extraordinära höjdpunkt som kommer i den 48e minuten - biljaktsscenen. Chauffören och polistjallaren Ghost, jr. (Nicholas Tse) är ute och shoppar
och rekar rånställen med den livsfarlige gangstermördaren Barbarians flickvän Dee (Kwai Lun-mei) , när han vid en polisspärr plötsligt sätter fart och av, till synes, på ren
trots och av lustfyllt uppror flyr från snuten i en livsfarlig jakt på stadens gator. Scenen är kort - men den är sannerligen originell. Till White Christmas på soundtracket sker
jakten och han får sin belöning ....... blir Dee rädd i framsätet bredvid honom ? Nej, Dee Like och de romantiska känslorna börjar puttra
på allvar mellan de båda.
Ha, ha, Kwai Lun-mei's ansikte när hon med värme tittar på Ghost är helt obetalbart ..... Kwai Lun-mei - Dante Lam, You Genius You ..... det idiotiska flyktsprånget med
bilen verkar vara det mest romantiska någon kille någonsin gjort för henne, en HK actionfilmens motsvarighet till restaurangscenen i Lady och Lufsen. Cineastisk ståpäls.

Handlingen: Kriminalpolisen Don Lee (Nick Cheung) deppar till sentimentalt Hong Kong Noir saxofonbröl ..... aaah, som en tidsresa till 1988 kära HK guldtids-filmälskare,
eller hur, efter att hans tjallare (Liu Kai Chi avslöjats och skadats svårt. Han känner skuldkänslor och ansvar för sina golgökar/tjallare/stool pigeons och för vad som hänt hans
fru Cher (Miao Pu), något som jag aldrig fick kläm på.
Nu är farlige juveltjuven Barbarian åter i Hong Kong för en ny stöt och Don beordras finna en tjallare som kan nästla sig in i dennes liga, och denne blir Ghost, jr., nyss utsläppt
från fängelset. Sagt och gjort, snart blir Ghost anlitad som chaufför åt ligan och ..... Let the Bloodshed Begin.

Nicholas Tse blir ta mig fan bara bättre och bättre som skådis, han är lysande helt enkelt, mycket bra. Fotot av Kenny Tse är mycket Noir-mättat atmosfäriskt och soundtracket
är briljant nervigt. Juvelstöld, juletid, fullproppat med folk på gatorna och flykt i trångt slumområde i en måhända homage till Long Arm of the Law och ett ruffigt våldsamt slut
som bara tilltar i intensitet - gör en lysande Hong Kong Crime-Noir. Tack Mr. Dante Lam (och Jack Ng).
Filmen möttes av "Mixed Reviews" kan man läsa. Ha, ha, ha .... tragiskt, dumheten tilltar tydligen i världen. Med dessa 3 filmer - The Beast Stalker, Fire of Conscience och The
Stool Pigeon har vi fått en Crime trio som piskar stjärt på de flesta om inte alla av de samtida Hong Kong kriminalfilmerna, och som jag bara måste äga på Blueray när jag någon
gång skaffar en sådan spelare (det gäller att rappa på för snart är film på disc ett minne blott då världens filmkids föredrar en korrupt datafil på en suspekt server ngnstans).
anamorfisk widescreen, kantonesiska DTS eller 5.1 med engelsk text (eller mandarin 5.1) och en disc 2 med extramaterial ca 65 min MED engelsk text: trailer, teaser, Making of
15 min, deleted scenes 11 min, behind the scenes

Back