Fr.v t h: Pitobash, Sendhil Ramamurthy, Tusshar och Nikil Dwivedi

Kriminalkomedin 99 passerade osedd för de flesta under mainstream-skräpradarn 2009, men blev en stor favorit för oss lyckligt lottade som faktiskt såg filmen,
och en av 2009 års absoluta bollywood-favoriter för mig (se mer om denna på Bollywood sida 2). Raj Nidimoru och Krishna DK hette skaparduon, båda inom
den nya fräscha indievågen som förnyat hindifilmindustrin de senaste åren.

Men först lite gnäll och självömkan

Jag och andra skrev om filmen och tipsade om den på diverse forum, men den sågs tyvärr av alltför få. Det är iof sig glädjande att fler och fler svenskar har börjat
få upp ögonen för Bollywoods hindifilm, men lite tråkigt är väl att det mest verkar vara ur en mossig kitsch-aspekt. Antingen är man intresserad mest av Bolly-
wood-dans och inte eg. filmintresserad per se eller så är det folk som gottar sig åt de allra mest masala-aktiga blockbuster kioskvältarna, lite grann från oben, över-
lägset, och som har litet intresse av ny bollywood-film som ur en komparativ cineastisk synvinkel verkligen är bra. Fast bättre Bollywood-älskare än inga alls förstås.
Jag minns att jag, när jag startade min DVD-butik 2001, annonserade i en rikstäckande kvällstidning om att jag sålde bollywoodfilm. Visst, det fanns matvarubutiker
i bl.a Stockholm som även sålde och hyrde DVD till indier i stan, men det var oftast repiga bootlegs. Enormt entusiastisk var jag och ville få upp svenskarnas ögon
för denna fantastiska filmindustri och jag betalade väl en 10 000 kr för annonsen, allt jag ägde typ. Jag fick .............................................. 0 (NOLL) svar.
Snacka om att vara för tidigt ute. Jag fick dock med tiden en del kunder, ofta med ursprung i mellanöstern, folk som vet - och jag älskar er alla, stort tack för ert stöd.

Jag har fortsatt att på denna sida, på hobbybasis skriva om bl.a ny spännande bollywoodfilm men misstänker att 0 (noll) eller i var fall mycket få läser sidan. Det känns
lite tråkigt att svenskarna kanske missar den nya spännande bollywoodfilmen, missar den filmrevolution som nu pågår för att istället, om de nu överhuvudtaget kollar på
ngt som inte kommer från Hollywood, bara snöar in på cineastiskt sett rätt så mossiga masala blockbusters.
Ja, jag gillar också en gammal hederlig masalarulle ibland jag med, mainstream underhållning, missförstå mig inte - men det finns ju annat i Bollywood också, dvs. de nya
spännande filmarna som försöker utveckla filmskapandet inom hindifilmen men ändå nå en publik och vara underhållande - som t. ex denna films regissörpar

Till filmen Shor in the City

Shor in the City är ett indie-kriminal-drama som väver samman 3 olika skeenden, 3 separata handlingar och personer som passerar intill varandra och i vissa fall möts.
Filmen berättas i dagtablåer med utgångspunkt i högtiden Ganesh Chaturthi och utspelas bland småbrottslingar i Mumbais mindre glamorösa kvarter. Det är ett kaotiskt
myller och rufflare som alla vill ta en genväg till framgången, det är puls där alla känns intensivt levande och icke-sterotypa. Det är utan dansnummer men med musik
som kommenterar skeendet, det är välspelat på alla håll, det är begåvat, känsligt, briljant - det är årets hittills bästa bollywoodfilm för mig.
Filmen har väckt uppmärksamhet på filmfestivaler och vunnit pris i NY för bästa film.

Nämnde jag att musiken med bl.a Karma is a Bitch av Sachin-Jigar och Harpreet är fantastisk också?

Handling 1 - följer de tre småbrottslingarna och vännerna Tilak (Tusshar Kapoor), Mandooki (Pitobash) och Ramesh (Nikil Dwivedi) och hur de kidnappar en bestseller
författares nya bok samt kommer över en väska med vapen. Mandooki är impulsiv och småkorkad och Tilak är stolt pirat. En counterfeiter som trycker upp billiga kopior
av bästsäljande böcker och sen säljer det på stan via smågrabbar, bl a i Mumbais ständiga bilköer. Han är nygift med Sapna (Radhika Apte), han kan inte läsa men vill
lära sig och blir överraskad när han hör att frun har gått på college, han vill ge ut en "bra" produkt och lär sig läsa och hans liv förändras när han läst sin första bok

Handling 2 - följer sydindiern Sawan (Sundeep Kishan) som flyttat med fru och son till Mumbai för att försöka slå sig in i ett cricketlag. Men, tydligen sker laguttagningen
via en agent som i korruptionens Indien kräver feta mutor för att ge en plats i truppen. Sawan blir alltmer desperat och planerar ett banrån för att få ihop pengarna.
Man hoppas att de som har hand om kärnvapnen i landet i alla fall fått sina poster pga duglighet och inte genom mutor. En liten utvikning (varning för känsliga):

Har en kompis, en FN officer som berättat att vid tjänstgöring ute på fältet de indiska officerarna är de mest illa sedda av såväl kollegor som lokalbefolkning. Varför?
De gör inte ett handtag. De vill inte skita ner vita sina frökenhänder. Tro inte att de hjälper till i hett läge eller vid något så banalt som t.ex en punktering, till något sådant
vill de inte sänka sig. Varför? Jo, dessa oduglingar är barn till braminer och mångmiljonärer, uppfödda med en silversked i mun och har företräde till dessa poster framför
riktiga soldatämnen.Visst, kan det finnas undantag men detta var den allmänna uppfattningen, dessa fröknar födda ur det stinkande kastsystemet är helt odugliga ute i fält

Handling 3 - En lång stilig utlandsindier Abhaye (Sendhil Ramamurthy) återvänder (från troligen USA) för att starta en affärsverksamhet (oklart vilken). Han möter och blir
ihop med modellen Shalmili (Preeti Desai) och stöter, mindre önskat då, snart på 2 mycket ruffiga figurer (varav en spelad av den alltid utmärkte Zakir Hussain, musikern
och aktören som alltid levererar i sina, oftast, biroller) som erbjuder honom sitt skydd - annars! När han besöker den lokala polisen är den inte bara ointresserad utan erbjuder
honom själva sitt skydd, sitt privata skydd, och mot en massa betalning då förstås.
Det hårdföra gangsterparet kräver en miljon rupier, ett belopp som Abhaye snart inser bara är en första betalning. När han protesterar försvarar sig ena perpen med att "är
det rättvist att du skall tjäna en massa pengar på din rörelse och vi ingenting?" eller ngt i den stilen. En brottslings offermentalitet till förvriden livsåskådning. Kommer Abhaye
att lösa situationen?

Vid sidan av alla 3 personkretsarna finns den lokale fixaren, hälaren, anordnaren av köpta demonstrationer och själva hubben i kontakterna de olika brottslingarna emellan,
Tipu Bhaiya (Amit Mistry). Det är mycket bra skådespel av samtliga rakt igenom men de 2 jag minns mest är nog Tilak och hans fru Sapna (finfint agerande Radhika Apte).
Tusshar Kapoor (f. 1976) må vara ett skådis-kändisbarn, men ett begåvat sådant och han är mycket, mycket bra och rentav gripande i (den förstås fetaste) rollen som
den ändå trots allt godhjärtade gangstern Tilak. Ja, fast Pitobash är onekligen också mycket karismatisk och rolig i sin roll som kaotisk smågangster

Anamorfisk widescreen 5.1 eller 2.0 hindi med engelsk text, sånger med subs och ingen dans, liten röd T-Series logga upptill höger dyker upp ibland med musiknummer.
Fold Up sleeve. Discen trasslade med frysning ungefär halvvägs men fast forward över funkade denna ggn. En indisk DVD kan ju som bekant spela olika på 10 olika
spelare och man kan bara be en bön att filmen funkar att spela upp när man skall se den igen om ngt år eller så, finns alltid risk för disc-rot, oxidation

Back