Louise Brooks

Geniet Pabst's stora mästerverk (även om han gjort fler stora filmer som t ex Glädjelösa gatan, En förlorads dagbok och en inspirerad
version av Don Quijote med ryske bassångaren Sjaljapin/Chaliapin) i absolut kanon 2 disc utgåva av Criterion, med bl a fyra fina olika
soundtrack att välja (då originalsoundtracket har gått förlorat): ett med orkestermusik av Gillian Anderson i 5.1 eller 2.0 skapat efter hur
originalmusiken kan antas ha låtit, ett med kabaretmusik av Dimitar Pentchev inspirerad av den tyska Weimar epoken 2.0, ett med modern
fin orkestermusik av Peer Raben 2.0 samt ett med pianoimprovisation av Stéphen Oliva 2.0.
Ett stumfilmsmästerverk med stor visuell och poetisk sprängkraft och med en fantastisk rollprestation av världens genom alla tider vackraste
filmaktris, Louise Brooks, med ett ansikte utanför tid och rum som ständigt inspirerar och upptäcks av nya generationer av kulturskapare
(filmare, filmskribenter, konstnärer och serietecknare). Ett provokativt utmanande, mystiskt och närmast mytiskt drama om Lulu, den grekiska
sagans Pandora i modern dräkt (och delvis baserat på Wedekind's dramer).

4:3 black & white, 131 min. 2 disc fold up sleeve edition med en text- och bildhäfte/bok "Reflections on Pandora's Box, kommentarspår med
filmprofessorn Thomas Elsaesser och författaren Mary-Ann Doane som knastertorrt gnabbas om sina filmanalyser i "filmvetarnas krig" ?
Disc 2 Extramaterial:
Louise Brooks: Looking For Lulu - En bra och gripande dokumentärfilm av Hugh Munro Neely för Turner Classics (narratorsröst Shirley Maclaine)
om den vackra, egensinniga el. "besvärliga" aktrisen med samtal med samtida inom filmen, foton, filmklipp och Louise Brooks själv 1976. Berättas i
tablåer som Lulu in Hell (ca 59 min)
Lulu in Berlin: Dokumentär av Richard Leacock och Susan Woll med en lång intervju med Louise Brooks själv från 1971. En mycket vital gammal
dam, rejält tilltufsad av livet men talför och blixtrande intelligent (ca 48 min), intervju med Leacock 35 år senare om intervjun (ca 5 min, 2006)
Michael Pabst om sin far G.W. Pabst: The Shadow of My Father (ca 34 min, 2006, tyska med subs) samt ett stills gallery.

Anm. Jag minns den första ggn jag såg denna film. Det var på Filmhuset Cinemateket i Stockholm och med ackompanjemang av en pianist
och det är ett av mina allra största filmminnen. Jag hörde inte hånflabben från den mer omogna delen av publiken när de skrattade åt de
snabba rörelserna av filmens personer på sedvanligt stumfilmsbruk (hade tydligen aldrig sett stumfilm tidigare?), utan var helt nedbombad
i biofåtöljen drabbad av filmens visuella kraft och av Lulu's lockelse, den mytiska filmsirenen.


Back