German DVD edition of a a a Euro Film Classic
Text in Swedish below
Vad vet jag om film särlingen, den egensinnige polacken
(och tydligen Ukraina-födde) Andrzej Zulawski ? Inte mycket, och här
tänker
jag inte fuska genom att kika på wikipedia eller ngt liknande, för
det är jag för slö för och intresserade kan ju kolla själva.
Vad jag vet är:
1. att han gjort en av världens bästa filmer Possession
från 1981 med flammande Isabelle Adjani i huvudrollen, bäst i bizarrovärlden
iof
sig, men ändå. Vilken atmosfär med Berlinmuren, vilken puls,
vilket driv det är i denna apokalyptiska undergångsfilm
2. att han levt i exil i Frankrike där han varit gängad med vackra
Sophie Marceau och gjort obskyra s.k. Euro filmer, art movies i ett
hopkok av kontinentala produktionsländer och skådisar. Filmer som
oftast ingen sett utom kanske i Frankrike och definitivt ej här uppe
3. att han skulle sätta upp operan Boris Godunov av Mussorgskij ngn gång
på 90-talet
4 . att han gjort åtm. en film (My nights are more beautiful than your
days, 1989) som tyvärr var just så franskt pratig och pretentiös
som
man kunde befara av den kackiga titeln. Den filmen gillade jag inte, urrk, men
så ...
5. såg jag denna film som jag köpte från Tyskland i juni 2014
och som var en chansning då jag ville se Romy Schneider och Klaus Kinski
Denna film är ett kärleksdrama.
Ett mycket välspelat och fascinerande kärleks-triangeldrama. Snyggt
filmat och med ett intressant soundtrack av Georges Delerue,
och .... det är INTE pretentiöst, puh, men konstnärligt på
det där unikt och skönt vilda sättet som utmärkte 1970-talets
art movies.
Möjligen är filmen också en betraktelse av Zulawski över
konstens och konstnärens villkor, den senare som tvingas att hora för
att få
ihop pengar till sin konst och som betraktas som patrask (eller var det Bergman
i Ansiktet?). Kanske är det bara en kärlekshistoria.
Huvudpersonen fotografen Servais spelad av Fabio Testi (vår
hjälte från italienska B-filmer, giallos, westerns, eurocrime) uppträder
"normalt", förutom att han utför tjänster som pornograf
åt sin långivare, och rör sig i filmen i vad som (idag, 2014
iaf) verkar vara en sorts
skymningsvärld med hysteriska kulturpersoner som om de irrat ut ur en Marie
Louise De Geer Bergenstråhle film, eller de som är vit-
sminkade som ur en Roy Andersson film. Inte en enda scen i filmen verkar tilldra
sig i den "vanliga" världen utan alla personer i filmen
lever i en sjaskig undervärld eller i vart fall i en påver konstnärstillvaro.
The Story:
Servais är fotograf och vad man förstår en gång en aktad
sådan som jobbat som krigsfotograf och nu är frilansare. Han är
i skuld till
gangstern Mazelli (Claude Dauphin) och måste arbeta av skulden genom att
fotografera diverse porr och orgier, där offren sen utpressas.
En dag pågår en filminspelning av B- eller C-sorten i närheten
och han kliver in och fotograferar likt en paparazzi den kvinnliga stjärnan
Nadine Chevalier (Romy Schneider) i en blodig scen. Nadine,
en aktris som varit på deken länge.
Han söker upp henne och erbjuder sig att fota henne och få henne
på löpsedlarna. Attraktion uppstår, eller har i hans fall redan
uppstått.
En förmodat häftig sådan och som tyder på känslostormar
om man lyssnar på den dramatiska musiken - men, som alls inte gestaltas
av
skådespelarna, i vart fall inte av Fabio Testi som uppvisar samma nollställda
ansiktsuttryck genom hela filmen.
Intressant att musiken inte korrelerar till vad som ses på duken, kanske
ett experiment att musiken har med skådisarnas inre känslor att
göra och att de inte tillåter sig att visa dem på ytan gentemot
varandra?
Nadine är dock gift, ganska lyckligt gift, med cineasten Jaques (franske
sångaren Jaques Dutronc i sin 1a stora roll) och ett triangeldrama
gestaltar sig. Servais får höra om en teaterskådespelare och
en regissör som behöver pengar för att sätta upp en modern
uppsättning av
Shakespeare och beslutar sig för att bekosta det hela om Nadine får
en av huvudrollerna.
Pengarna får han genom att igen skuldsätta sig hos gangstern Mazelli
och tvingas till diverse ljusskyggt pornografiskt arbete.
Blir pjäsen en succé och Nadine en re-animerad hyllad aktris? Får
triangeldramat en lycklig upplösning? Avslöjar inget.
Men Romy Schneider är lysande, Klaus Kinski som karismatiske
teaterskådisen Karl Zimmer är hypnotisk, vilken bra skådis
han var,
bipersonerna bredvid Servais som alkoholiserade vännen Raymond (Michel
Robin) och regissören Messala (Guy Mairesse) är båda
lysande. Dutronc är bra i sin 1a filmroll och Testi är iof sig ute
på djupt vatten i denna typ av artmovie men är OK.
Filmen hyllades stort och vann filmpriser i Frankrike och har blivit en kultklassiker
på kontinenten och filmen anses vara Romy's bästa.
Anamorfisk widescreen 1.78:1, 2.0 engelskt tal utan text (tyskt eller franskt
tal 2.0 med tysk text) uncut edition
Extramaterial: bildgalleri, text på tyska om filmen, regissören och
skådisarna, tysk och fransk trailer, trailrar för 3 andra filmer
(bl.a
Trio Infernal med Romy Schneider och Michel Piccoli) och det mycket fina soundtracket
av Georges Delerue
Back to Cult & Classics Page 1