Kim Hye-ja - Oj! Vilken aktris

Bong Joon-ho's nya stycke skulle kanske om det hade rört sig om ett orkesterverk kunnat heta något i stil med -

" Bravuraföreställning för äldre aktris med lätt förståndshandikappad son".

Ännu ett långsamt kriminaldrama från (i detta fall en anad landsbygd) som för tankarna till hans tidigare Memories
of Murder och som är minst lika briljant. Bong berättar i extramaterialet att han först hade aktrisen och sen byggde
upp en berättelse kring henne, och oj så hon levererar denna fina aktris - som skrämmande urkraften Mother.
Yoon Do-joon (Won Bin) är en ung man som lever i ett alltför tätt, nästan incestuöst förhållande med sin mor. Han
är fullständigt bortklemad och svagt intellektuellt utrustad, nästan på gränsen till utvecklingsstörning och hans bästa
och enda kompis är Jin-tae, som inte direkt är något dygdemönster.
Vi befinner oss någonstans på den sydkoreanska landsbygden, i en ort där alla tycks känna alla och där Mother hankar
sig fram genom att arbeta i en örtshop och utöva otillåten akupunktur. En flicka hittas mördad och polisen plockar in
Do-joon som misstänkt för mordet, då han setts vid mordplatsen. Mother är övertygad om sonens oskuld och tvingas,
när polisen inte kunde bry sig mindre, att själv jaga ifatt mördaren.

Det är en alldeles lysande psykologiskt gripande kriminalberättelse, atmosfärisk och med en inget annat än fenomenal
insats av den äldre aktrisen Kim hye-ja (f. 1941 var hon faktiskt 67 när filmen gjordes, som en fint åldrad konjak, och hon
vann priset för bästa aktris vid Asian Film Awards). Det är känsligt och lågmält och med ett foto som gör att man nästan
känner dofterna från miljöerna. Denna är lika bra och kanske t.o.m. bättre än regissörens klassiker Memories of Murder.
anamorfisk widescreen 2.35:1 5.1 koreanskt tal med engelsk text. Extra: Mother, Son and Murder: The Making of
Mother (28 min), music score, supporting actors, cinematography, production design, Magnolia trailers

.......................................................


Bong Joon-ho (born in 1969) really is a GREAT director and only has created popular Hits and films liked by cineaste
audiences alike. That's rare. He takes his time in doing this with about 3 years between each of his films.

His debut feature Barking Dogs Never Bite was a film everyone liked in 2000 and his follow up Memories of Murder in
2003 was also a Hit everywhere and one of the best korean crime-dramas ever. Most koreans knew about the murders
and wanted to see the film, and i will never forget the film's ending with Song Kang-ho returning to the crime site and ....
No, no spoiler here because this ending was POWERFUL indeed.

His third film was made, yet again 3 years later, in 2006 with the also international Super Hit The Host, i remember that
it was shown here in Sweden on Cinema even, something very rare for a korean film in the Hollywoodified Sweden.
I Loved this wonderful creature horror then and i still do, it's a great film (and not just because my beloved Bae-Doo-na
is in it) with it's comedy, the strange octopus-like creature and the actors. The Korean Godzilla.

Then in 2009 his best film yet, the Masterpiece Mother. Wow! What a crime drama that was.
After that we had to wait 4 years for Great Bongs international debut with the sci-fi dystopian Snowpiercer, who for
sure were the best of the korean maestro directors international feature film debuts, as Kim Je-woon's effort Stunk
and Park's Stoker was pretty bad also (even though some like it).
So, 2016 it has been 3 years again and maybe Bong will give us another great film again. Bong Jooh-ho - A Great man.

 

Back