Erkänner att jag inte kände till denna film, men jag kände på mig att den skulle vara bra när jag såg det snygga fodralet.
Dessutom såg jag till min förvåning att min tidiga 80-talsfavorit, den charmiga franska synthpoptjejen Lio var med. Lio?
Är det någon mer än jag som minns hennes Banana Split? Visste inte att hon var filmaktris, och att hon är bra dessutom.
Filmen var basken Ulloas 2a långfilm, men 1a större produktion och den överöstes av priser världen över bl. a i Stockholm
bästa film och i Montreal för bästa regi. Men det verkar som att filmen sen orättvist glömts bort och att Ulloas regikarriär
stannat av. Det är ett alldeles briljant ruffigt kriminaldrama, dystert mörk i tonen där våra huvudpersoner, ett sociopatiskt
par brottslingar skildras utan några som helst förmildrande eller romantiserande egenskaper. Men, det är också en sorts
fascinerande ömklig kärleksberättelse, hårresande patetisk enkelriktad L'amour fou. Allt berättad i en strikt saklig stil

Filmen börjar mitt i ett brott. Möt vår djupt osympatiske anti-hjälte, inbrottstjuven och mördaren Ismael (Karra Elejalde)
som under ett nattligt inbrott hos en konstnär överraskas av en kvinna, som han utan att blinka mördar. Men där finns även
en liten flicka. Åren går och en dag möter han flickan igen, Leire, men nu är hon en ung kvinna som gravt skadad av traumat
bor på en institution för utvecklingsstörda. Hon är är stum, autistiskt onåbar, ler aldrig och hon älskar choklad. Ana Alvarez
är mycket bra i rollen och övertygar som offret. Dito Elejalde och Lio som desperadoparet.
Ismael tror att flickan känt igen honom och beslutar mörda henne. Men, av någon anledning kan han inte förmå sig att döda
henne och han tar med sig henne hem till sin flickvän och sambo Maite (Lio) och det hela blir ist. en kidnappning. Är då Maite
i form av moget sköna Lio ett ljus i Leires mörker? Svar: Nej. Maite är en hårdfjällad gangsterbrud, lika sociopatiskt hårdhjärtad
och egennyttigt tänkande mänskligt avskum som Ismael.
Intressant skildring av ett gangsterpar utan några som helst sedvanliga filmgenre-cliché romantiserande drag. Flickans vara eller inte
vara leder till ett triangeldrama och i all sin anti-storslagenhet en storslaget ömklig kärlekshistoria. Dyster men imponerande

widescreen (ej anamorfisk) 2.0 spanskt tal med engelsk text, fotogalleri och trailer. OBS! Ingen höjdarutgåva och för mörk bild

Back