svensk DVD boken

(Nedanstående text skriven 2015-02-18)

Episkt, vemodigt och vackert filmmästerverk efter Di Lampedusa's enastående roman om en siciliansk adelsmans reträtt ut ur den italienska
historien, om en samhällsklass kommande nedgång och om en annan, borgarnas, uppgång i spåren av Garibaldi's italienska revolution, ett enat
rike. Burt Lancaster, fotot, detaljerna, den brända naturen, de praktfulla salongerna och den evighetslånga balscenen där den sicilianska över-
klassen festar som om de aldrig ville att natten skulle ta slut.
Javisst är alla inklusive Lancaster dubbade (men så gjorde man på den tiden i Italien) men trots detta imponerar Burt Lancaster enormt i rollen
och han var ju en skådis som bara blev bättre och bättre ju äldre han blev (var väl cirkusartist från början, eller?). Lancaster var 47 år när han
spelade in filmen, samma ålder som filmens prins av Salina. Denna version av filmen är 178 min och versioner mellan 165 och 205 lär det ha
funnits genom åren. Den italienska dubben lär dock klart överglänsa den engelska dubben.

Filmen inleds år 1860 då Garibaldi landstiger på Sicilien i kampen för att ena de många smårikenas Italien och vi får följa den högadliga prins-
familjen Salina under de historiska händelserna de närmaste 2 åren, och framförallt prinsen själv Fabrizio (Lancaster) och hans reaktioner på
den nya tiden, vilken sida skall han välja, den sicilianska överklassens och kungahuset Bourbons eller den nya tidens jämlika Italien?
Fabrizio är för den Nya Tiden och hans systerson Tancredi (Alain Delon) deltar med liv och lust på Garibaldi's sida i slaget om Palermo.
Han röstar för ett enande, han gifter bort sin noble men fattige systerson med byns av överklassarna så hånade uppkomling för sin okunnighet
att föra sig, Don Calogero's (utmärkt Paolo Stoppa) dotter Angelica.
Don Calogero är rik och hans dotter är strålande vacker och spelas av den MAGNIFIKA Claudia Cardinale, och i en av filmhistoriens
mest minnesvärda scener lever den livslede prinsen upp igen och valsar med Angelica, som om han vore en ung man.
Filmen är LÅNGSAM och avslutas med en sensationellt lång balsekvens där siciliens överklassare som sagt (se ovan) festar som om de ville
att natten aldrig skulle ta slut, som om den gamla tiden vore kvar och som om världen var en underbar plats bara för dem.

Giuliano Gemma kan ses i en minimal roll som Garibaldist stå och sjunga romanser vid ett piano. Filmmusiken är gjord av Nino Rota.
Romanen (bilden ovan t. höger) skrevs just i slutet av Di Lampedusas liv 1957 och publicerades 1958 och blev en sensation.
Ngt som man grunnar på när man sett de evighetslånga balscenerna under den sista tredjedelen av filmen är: Var sitter orkestern ngnstans?
Ser inga musiker ngnstans och 1862 fanns det väl ändå inte några grammofoner än och än mindre Spotify ?
Anamorfisk widescreen 2.35:1, mono italienskt tal med svensk text. Extramaterial: Kommentarspår med 2 filmvetare ... ganska torrt spår
och med lite eller ingen info om de olika skådisarna som förekommer i filmen, intervju med Claudia Cardinale (10 min på engelska, kul att
höra hennes beskrivning av Visconti vs. Fellini i typ)


Back