I watched this classic for maybe the 10th or 11th time in the summer of 2017 and i finally found a Blu-ray edition of this Technicolor miracle, after
looking for it everywhere, and i found it in Spain - thank you Spain. And, even though there are some small, or maybe not so small, faults with this
film, as the over the top courtroom scene where Vincent Price goes haywire hysterical or the disgusting added on "happy" ending, even though ....

the performance from the film goddess of all film goddesses - Gene Tierney, it just blows your mind, and then the out of this world color cinematography
from the Master Leon Shamroy .... that camerawork, wow! I haven't seen color photo like this in any other film, not even in Dario Argento's Technicolor
horror masterpiece Suspiria, and the Legend of Gene Tierney just grows. Leave Her to Heaven is a Cult Classic, and it's in my all time Film Noir Top 5 list.

And then i weatched it yet another time in 2020 on the US Criterion 2020 blu-ray edition Region A. These colors are just unreal and Gene Tierney too

WARNING! Probably the worst audio commentary in the history of DVD were featured as an extra to the US DVD edition

The Cretinous Duo, Schickel and Hickman - Go Fuck Yourself!

A Bizarro audio commentary where the pompous and boring Richard Schickel splutters (and probably drools) all through the
movie and just echoes whats happening on the screen .... THANK YOU idiot, i've already seen the movie before listening to
your odious commentary, and obviously he haven't seen the film before his commentary, or at least not in a long time.
This drooling slob do not mention that this portrayal of Gene Tierney is her big and well acknowledged Tour de Force
performance and that Leave Her to Heaven belongs to Gene, or that Leave Her to Heaven has become a cult classic.

This cretinous IDIOT even talks about Gene Tierney in a snide and derogatory way .... about GENE TIERNEY ... wow, it
leaves you speechless. The wrong man doing the job obviously, one wonders what 20th Century Fox was thinking ??
A commentary with the undisputed King of Film Noir Commentaries, Eddie Mueller would've been a dream to listen to.

Well, this awful audio commentary get even worse when the bitter and probably wrestling with some bad mental problems,
Darren Hickman, the "actor" playing the annoying child-role of Danny in an unforgettably odious way. Maybe the most
annoying child-role ever, and that's a feat considering the many nasty performances we've to choose from in film history.
Hickman just complains endlessly, nag, nag, nag, about how harshly he was treated by the filmteam and how cold the divine
Gene was towards him, and what a poor actress she was etc. etc.
You TURD of a child actor, you should instead be proud of being part of an beloved classic, a classic even though a certain
child-actor stinks up the screen. A Film Noir with The Eternal Film Goddess Gene Tierney and with color cinematography
from genius master Leon Shamroy, camera work never bettered. Shame on you two. Shame.

Just a thought: Think if, IF .... director John M. Stahl had Hickman doing his Stinkeroo-portrayal of Danny the Kid
on purpose. Why? Maybe so the viewers could sympathize (just a little tiny bit naturally) with Tierney's Ellen's
monstruos acts. I'm sure Stahl was as hypnotized by Gene Tierney as we the viewers and just couldn't let her be the
usual Bad Guy ... Bad Girl, a genius if so, she's bestial for sure but in some ways we can or wants to understand her

......................................................................................................
......................................................................................................

In Swedish Below!

Mitt första möte med Leave Her To Heaven

Min relation till filmen är att jag som ung i Paris, 1980 eller 1981, skulle gå på bio med en polare (samma som jag
släpade med till en Paris utkant för att se en franskdubbad men oklippt Suspiria då denna var helt sönderklippt när den
visades i Sverige 1978). Jag minns att man kom förbi några stora pampiga premiärbiografer utanför vilka folk köade i
oändliga led, i Paris står/stod folk på gatan och inte i ngn foajé, för att se den då nyrestaurerade stumfilms-klassikern
Napoleon av Abel Gance, som redan hade gått en lång tid sedan nypremiären men betraktades som en "nyupptäckt"
fransk nationalklenod. I Paris, Europas filmkultur-huvudstad förstås, tänk er folk i alla åldrar köa i Stockholm för att se
en nyrestaurerad version av ngn svensk stumfilm typ Körkarlen av Victor Sjöström - ha, ha, ha, ha och ett ha till.
Sverige, där vi sitter i skitiga björnhudar vid grottans lägereld och grymtar gutturalt om hur bra en Persbrandt eller en
Krister Henriksson var i den 87e filmen om Kommissarie Träck. Nåja ....

Men, i bion bredvid var det nästan tomt och där utlovades en resturerad 1940-talsklassiker och bilderna på Gene
Tierney's ansikte fångade in en som en vilsen nattmal på väg mot en lysfyr i Parisnatten.
Jag minns vidare att salongen var stor och praktfull i gammeldags stil och att det var nästan tomt. Man stack till vakt-
mästaren en slant efter att ha blivit visad till en plats i den nästan öde filmlokalen, så var kutymen (har för mig att damen
hade en lustig liten struthatt på huvudet, ungefär som en man spänner fast med en gummisnodd på en svensk kräftfest och
som något ur en Edward Hopper tavla. Jag själv arbetade extra på SF som biovaktmästare i många år men fick aldrig bära
denna klassiska vaktmästar-utstyrsel).

Kriminaldramat fångade en, färgerna och Tierneys rollgestaltning och jag har för mig att jag svagt mindes filmen från någon
tevevisning i min barndom. En fråga är ju om denna restaurerade filmkopia var den som gjordes i USA, fast den var väl
Martin Scorsese inblandad i och det var väl långt senare ? Eller, om denna tidigare restauration var gjord i Frankrike, en
fråga för cineaster och arkivo-filer.

Goddess Gene

Den gudomliga Gene Tierney gör sin allra bästa rollprestation i rollen som den djupt störda skönheten Ellen Berent,
som förstör livet för dem som står henne nära. Tierney är genuint och kyligt skrämmande på ett nästan obehagligt tro-
värdigt sätt, och särskilt när man nu efteråt vet att Gene själv kämpade under en oerhörd press med egna tilltagande
mentala problem och filmen visar på de tragiska verkningarna psykisk sjukdom kan ha på en familj.

Filmen är en blandning av Film Noir och Melodrama där man, trots att detta är en färgfilm i Technicolor, ändå på ett
sensationellt sätt lyckas få den att se ut som en svart och vit Film Noir med dess ljus och skuggor (se bilden nedan),

The Newly wed couple

Leon Shamroy's sköna skuggor i Technicolor är nästan utomjordiskt läckert och han belönades rättvist med en Oscar.
Det nygifta paret. Ja, inte ser dagens färgfilmer ut såhär inte. Åtskilda sängar förstås pga censuren

och filmens fotograf Leon Shamroy fick en mycket välförtjänt Oscar 1946 för bästa filmfoto i färg.

Den oerhört skickligt komponerade båtscenen ihop med Tierney's fina spel, med hennes omänskligt nollställda ansikts-
uttryck, gör den till en av filmhistoriens mest skrämmande och allra mest minnesvärda. Gåshud. Goosebumps.

Gene Tierney inte bara är utan ser också FANTASTISK ut i filmen - överjordiskt är ordet. Hon Oscarnominerades 1946
för bästa kvinnliga huvudroll och borde naturligtvis ha vunnit (men förlorade till den ofta överagerande Joan Crawford).
Men historiens gång har skrivit om scenariot och Leave Her To Heaven har blivit en älskad kultfilm som fascinerar varje
generation av filmälskare, och filmens status bara tilltar också bland filmvetare och eldsjälar (som Martin Scorsese).

Gene Tierney i den där scenen man aldrig glömmer (båda bilderna från nätet)

Detta är tveklöst hennes stora Tour De Force roll och både Cornel Wilde och Jeanne Crain är bra men utan att stjäla
något av strålkastarljuset från Tierney. Men trots Tierney och Shamroy's foto så kan väl inte filmen räknas till de stora
absoluta film-mästerverken, även om den är en stor personlig favorit som jag ser om ofta, ofta.
Stahl's regi är iof sig ett mycket skickligt hantverk men manuset har för många longörer med bl a en bisarr rättegångsscen
ch ett onödigt och kvalmigt påklistrat "happy end" - Eller? Omvärdering har skett, se anm. högst upp.

The Story:

Författaren Dick Harland (Cornel Wilde) möter den enigmatiska skönheten Ellen Berent på ett tåg. Hon börjar flirta med
honom och säger att han liknar hennes far (ouch, 1a varningsklockan guys) och han blir blixtförälskad, nerbombad i sko-
skaften och detta trots att orostecknen börjar dyka upp. Problemet är att Ellen vill ha honom helt för sig själv och när både
hans handikappade lillebror Danny (Darren Hickman) som andra för Ellen oönskade släktingar dyker upp för att oklokt
nog ockupera det nygiftaparet på deras smekmånad - då bryter helvetet löst.

Om bara dessa idioter till släktingar hade haft lite vett i skallen, eller ärketönten Dick hade haft någon hjärna så hade kanske
tragedin undvikits. Ett mysterium är det, är Dick tappad bakom en vagn? Ellen säger ju klart ifrån att hon vill fira sin smekmånad
ENSAM med honom och att hon inte vill trängas i en lyhörd sommarstuga (som kallas för Back of the Moon) med hans
gapiga och klämkäcka lillebror Danny, med klämkäcka gårdskarlen och på det dessutom med modern och styvsystern Ruth.
Ruth (vackra Jeanne Crain) som genom hela filmen kastat lystna blickar på Dick, like a bitch in heat. Yuck! No, no, no.
Gene Tierney's Ellen är HOT och de allra flesta män, utom Dick without a dick, skulle garanterat ha fullt upp med att ägna sig
åt henne på smekmånaden . But not the eunuch dork Dick Harland, no, no.

Filmens (och bokens) titel lär vara hämtad från Hamlet där prinsens döde fars ande ber honom att istället för att hämnas att
överlåta sin moders straff till himlen.

Spanish Blu-ray in 4:3 fullscreen original ratio, DTS-HD MA mono english audio in a no extras bare bones edition ...
but finally i found it in blu-ray, yes, yes, ye ... region ALL

US DVD - 4:3 fullscreen original ratio, 2.0 stereo or mono english audio with english subtitles and extras: picture gallery,
restoration comparison, theatrical trailer, Movietone News footage (from the Oscars awards) and ..... BEWARE filmlovers

US 2020 Blu-ray Criterion Collection 1.37:1 fullscreen LPCM mono audio with english subs. Extras: Almost a bare bones
edition with only a Trailer and fine interview with Imogen Sarah Smith (26 minutes, 2019) and a booklet with text.
There should be a new audio commentary made