T.h. booklet med text

(Nedanstående text skriven 2013-12-08)

Jag kommer ihåg att den här filmen gick på teve när jag var liten och att jag då liksom idag greps av Renato Rascel's
rollgestaltning av den timide, ganska oduglige och av såväl sina arbetskamrater som grannar hunsade kontorsråttan
Carmine De Carmine (i Gogols novell hette den olycklige Akakij Akakijevitj).
I den textbooklet som medföljer Raro's utgåva reder man utförligt ut filmens stil och dess plats i filmhistorien, men kanske
är beteckningen estetiserande melodrama passande för filmen som stack av genom att dyka upp i en epok av neo-realism.
Fotot är atmosfäriskt och ger en nästan sagoaktigt spöklik stämning över det
hela.

Handlingen utspelar sig i en mindre italiensk stad där Carmine är anställd som kontorist på stadshuset i borgmästarens kansli.
Nästan Kafkaeskt (eller Gogolskt) absurt ser vi såväl kontoret som borgmästarens bostad belägras av rättshaverister som
utsiktslöst vill få sitt ärende prövat, och stackars Carmine terroriseras av sina grannar som låter sin avsky över stadens
korrumperade politiker gå ut över honom som ju jobbar med "skurkarna/gräddan" i stadshuset.
Han "arbetskamrater", eller snarare plågoandar, driver med honom och hans chefer skäller ut honom för hans oduglighet i
jobbet. För oduglig det är han och stackars Carmine De Carmine är rent allmänt i osynk med sina medmänniskor.
En dag på jobbet får han hoppa in som skrivare och skall protokollföra ett utomhusmöte och ett borgmästarsammanträde,
men väcker sina chefers vrede då han noterat allt som yttrats, ALLT utan någon urskiljaktning inklusive viskningar, harklingar
och sidokommentarer som definitivt inte var tänkta att nå allmänhetens öron.

Hans enda ljus i tillvaron är kärleken till den vackra kvinnan (Yvonne Sanson) i lägenheten mittemot, som är älskarinna till
borgmästaren (Giulio Stival) och den svindyra överrock med pälskrage han låter sy sig. En överrock som gör att han känner
sig som en ny man, som en man värd folks respekt och som är så elegant att den stolta skräddaren följer efter De Carmine
på stan och ropar till folk att det är han som sytt rocken.
Men lyckan varar inte länge då De Carmine på väg hem en nyårsnatt blir nedslagen och rånad på sin rock. Sen går det snabbt
utför och förtvivlad och förvirrad dör han, varpå en stark, surrealistisk scen följer där den osörjda lille kontoristens (på arbetet
vet de inte ens att han gått bort) likvagn avbryter ett allmänt torgmöte med borgmästaren och alla närvarande ärar den döde.
Filmen slutar i spökläge då Carmine De Carmine's osalige ande fortsätter att vandra på stadens gator och ropa efter sin rock
och slita i vettskrämda flanörers överrockar. Så slutar ett av filmhistoriens mästerverk och Renato Rascel är fantastisk

4:3 fullscreen, black & white, mono italienskt tal med engelsk text. Extramaterial: kommentarspår med Flavio De Bernardinis
och Gabrielle Lucentonio på italienska med engelsk text, intervju med Angelo Pasquini (13 min, italienska med engelsk text),
deleted scenes, text booklet
OBS! Min disc var en transportrepad s.k floater, men spelade lyckligtvis utan några problem

Back