Gene Tierney f. 19/11-1920 - d. 6/11-1991
Den nästan löjligt sköna NY-flickan med det förtjusande överbettet började som modell och spelade teater på Broadway innan hon kontrakterades av 20th
Century Fox. Hon filmdebuterade 1940 och fick i början ofta spela exotiska roller typ fejk-orientaler, men 1943 syntes hon i geniala Lubitsch komedin
"Himlen kan vänta" och året efter blev hon för alltid förknippad med "Laura", Premingers noir-mästerverk på Vera Caspary's roman. Tierney lyckades, som
en av få filmaktriser, kombinera en magnetisk skönhet (om än med charmigt överbett) med fint och känsligt skådespeleri. Sen följde bl a den otäcka rollen som
Ellen Brent i "Leave Her to Heaven", den ovanliga men lyckade drama-komedin "Spöket och Mrs. Muir" och några fler Film Noir.
Gene Tierney var oerhört populär och omtyckt, en av Hollywood's drottningar och hon uppvaktades av världens hottaste ungkarlar som prins Aly Khan och
självaste JF Kennedy. Hon födde 1943 en svårt utvecklingsstörd dotter (efter att ha drabbats av mässlingen under graviditeten) och pressen blev till slut för stor
för Tierney och hon började lida alltmer av depressioner och psykiska störningar. På 1950-talet tvingades hon lämna filmindustrin och låg inlagd på mentalsjukhus
där hon genomgick omfattande behandlingar med elektrisk chocker. Men hon kom ut igen, och gifte sig med en oljemagnat 1960 som hon sedan levde lyckligt
och stillsamt med, ett lyckligt slut i alla fall, skönt. Gene Tierney dog 1991 pga lungemfysem efter ett liv av cigarett-rökning
I hennes rollgestaltningar ansågs hon vara lite gåtfull, tillbakadragen och på något sätt onåbar pga sin skönhet. Mina 3 favoritfilmer med henne: Laura i "Laura", i vad
som väl är hennes bästa film, Ellen Brent i "Leave Her to Heaven" som bästa rollprestation och så den fina lite vemodiga dramakomedin "Spöket och Mrs. Muir".
Back