Text in Swedish below:
En helt obskyr film som jag inte hade hört talas om innan,
men titeln var så skruvad att jag måste se den och det visade sig
vara en Retro-Slasher. En ny-genre där det i de allra, allra flesta fall
blir misslyckat då man helt enkelt inte kan återskapa den
punkt i tiden när dessa filmer strömmade över oss, dvs i slutet
av 1970- och en stor av 1980-talet.
Det finns några undantag som t.ex Ryan Nicholson med sin bisarra och mycket
barnförbjudna "Gutterballs" om mord på en
bowlingbana och så t.ex denna film, en obskyr kanadensisk lågbudgetfilm
som otroligt nog trots denna ekonomiska begränsning
får kläder, frisyrer, bilar och musik att kännas på pricken
rätt.
Ja, jag har själv upplevt discoepoken och minns att man som ung tonåring
med utsvängda byxor, enorma skjortsnibbar, med
en slips bred som ett dasslock, med Clearasilen avtvättad och med några
mellanöl under västen, dansade och bumpade till
KC and the Sunshine Band's That's the way i like it och Penny McLeans Lady Bump
på ngt av sthlm's många discon.
Aaaah, glamrock, progressive och punk, Donna Summer och disco, Christina Lindberg
och otämjda bushes, Sverige som
gick på ekonomisk räls och där vem som helst kunde få
ett arbete när som helst, jag minns mitt ljuva 70-tal.
Filmen är en inte helt allvarligt menad slasher-parafras
med glimten i ögat och där kanske ytan, tidskänslan är prio
1.
Året är 1976 och en ung man, Dwayne (Jeremie Earp Lavergne), raggas
upp av Hotta rollerskate-flickan Valerie (Katherine
Cleland) i en park i New York och detta trots att Dwayne flackar med blicken
och beter sig allmänt underligt.
This is the 70's after all och då var allt cool. Hon klär upp honom
i discosvid och drar med honom på innediscot 7th Heaven
där Dwayne som tack belönar henne med att knivdödas och lämnas
under dansgolvet.
Dwayne flyr till Montreal och skådespelarna övergår till att
tala franska. Han tar jobb som vaktmästare på en katolsk flick-
skola ledd av nunnor, St. Lucie College där syster Francine (Sandrine Bisson)
har en lesbisk affär med syster Mireille (Ingrid
Falaise) och där flickorna dessvärre gärna spelar discomusik
på sina rum vilket inte Dwayne uppskattar så mycket, ehum.
En av poliserna som utrett discomordet i NY (Ivan Freud) ser
ett samband med morden i Montreal och reser upp för att
hjälpa de fullkomligt odugliga kanadensiska snutarna i jakten på
The Disco Killer.
En underhållande och snygg bagatell för slasherfans och en instruktion
i hur man inte bör använda sig av en itubruten vinyl-
singel, urrk. Ett fantastiskt spaningsarbete där Montrealpolisen efter
de första skolmorden inte har några spår efter Dwayne
trots att han hela tiden hållit till i skolans källare. En polisjakt
där man inte träffar den flyende perpen trots att man skjuter
hur många ggr som helst och är hur nära honom som helst. En
horror med en del humor alltså och klart underhållande.
Anamorfisk widescreen 2.35:1, DTS-HD 5.1 engelskt och franskt tal med engelsk
textning när det talas franska (eller en
tysk dub om nu ngn galning skulle vilja höra en sådan abomination),
inget extra utom några tyskdubbade trailrar