Zzzzzzzz...... sova, sova, säng, säng, säng...... sova, sova

Varning! Alla filmstudenter som gillar denna artmovie film - läs INTE vidare nedan, för då blir nu bara förbannade.
En toksågning följer nedan så läs vidare på egen risk. Ingen stalking tack, jag kan inte rå för att jag hatade denna film

.....................................
.....................................

DVD-fodralet är fullsmockat med lovord och en affisch med text på baksidan följer med fodralet. Texten innehåller
panegyriska hyllningar av filmen som jag inte orkat läsa, extramaterialet gick stenbort det också.
Först det som är bra: Filmen är tveklöst snyggt fotad och filmmakarna verkar vara genrefans - men:

Amer är en pretentiös och mycket stelt kylig artmovie-thriller maskerad till en giallo-pastisch. Man använder sig av
genrens stilgrepp utan att åstadkomma ngn som helst av den spänning eller makabra intensitet som utmärker denna
av filmälskare så älskade genre. Det är fullkomligt dött. Det är totalt ointressant och en odiöst agerande fläskläppad
fotomodell (?) i huvudrollen som tonårsflickan gör en inte på bättre humör.

Att kopiera giallo stilgrepp och giallo soundtrack av mästare som Morricone, Nicolai och Cipriani och sen klistra på
rubbet på en fotokonstfilm fungerar inte alls, man lurar bara massa genrefans att genomlida detta urtrista elände.
Hade nog varit bättre att våga stå för sin film, en långsam pretentiös konstfilm än att gratisrida på giallifilmens popularitet.
Kanske hade en varningslapp på fodralet varit på sin plats - This is Not a Giallo.

Filmen, egentligen en stumfilm, är fullsmockad av eviga närbilder på ögon och med extremt få repliker och ngt sorts dolt
hot á la en Michael Haneke snarkfest kan anas, eller är det bara paret Cattet/Forzani's rädsla att biopubliken skall få syn
på dem och ge dem på käften som vi känner av ? Glömde jag bocka av en ung kvinnas sexuella uppvaknande också ?

Handlingen: De tre faserna av Ana

Filmen handlar om Ana, traumatiska minnen och ett stort hus vid medelhavskusten. Först i tablå 1:
som en liten flicka, ca 10 år (spelad av Cassandra Forét - som lätt är den bästa (och kanske enda?) aktrisen i denna film)
som upplever gräsliga händelser i det stora huset med en död morfar och en Old Woman demon variant på The Ring's
Sadako som rör sig blixtsnabbt och föranleder mardrömmar.
Filmmakarna öser på med lån av The Ring, Suspiria, giallo-split screen och gamla genre soundtrack och fan vet vad, utan
att lyckas särskilt bra - men, då är denna sekvens ändå den bästa i filmen pga Cassandra Forét's närvaro.

Sen i tablå 2:
Då unga Ana helt bytt utseende till en annan flicka, en tonårsflicka i form av fläskläppade och dumt stirrande Charlotte Eugene
Guibbaud som i en plågsamt usel och pretentiös sekvens drabbas av sin uppvaknande sexualitet ...... och framför allt drabbar
oss, filmens allt besviknare tittare med ansikten tagandes formen av fiollådor. Det är stelt, stelt, stendött.

Filmen avslutas sen mediokert i tablå 3:
Med den vuxna Ana (Marie Bos) som återvänder till det igenbommade huset och får en orgasm i taxin. Låter det Hot? Nej,
nej, nej, inte alls för detta är det urtrista filmparet uppenbarligen helt okvalificerade till. Det är stelt, stelt, stendött. Men, den
inkompetenta thrillerduon hinner ändå med att våldta Mario Bava's klassiska badkarsscen innan eländet är över som grädden
på moset. Efter 87 minuter som känts som det dubbla är äntligen detta sömnpiller över

Anamorfisk widescreen 16:9, 2.0 eller 5.1 franskt tal med engelsk text, poster med hyllningstext i fodralet (och ännu mer ros
på fodralet - yuck), 4 kortfilmer av paret (sällan jag såg dessa, aldrig, jag vägrar) samt teaser och trailer.
Jag hoppas dessa tråkmånsar och byråkratsjälar övergår till ngt de är bättre lämpade för, typ revision eller administration


Back